Projektet är avslutat och boken finns nu att köpa!

Projektet avslutades i april 2016, och boken trycktes i en upplaga om 500 exemplar. Den innefattar ett förord om bibliotekets historia, själva katalogen på nästan 2300 poster, ett par hundra fotografier (i färg och svartvitt), en fullständig bibliotekarielängd (från 1751 till 2016) samt ett massivt personregister.

Boken finns att köpa på till exempel: Adlibris, Bokus
eller direkt på Södermanlands-Nerikes nations kuratorsexpedtion.


 

SN_Bok_Cover

Södermanlands-Nerikes nations bibliotek – Presentation och översiktlig katalog över den äldre boksamlingen

Inbunden, 372 s.
Format: 200×300 mm
Inlaga: 115g Arctic Matt (Arctic Paper)
ISBN: 9789163910173
Författare: Carl Ehrenkrona
Utgiven: 2016-06-05
Vikt: ca 1,5 kg
Sättning, foto & grafisk form: Författaren
Omslagsfoto: Linus Meyer

Inlaga

InlagaII

 

 

 

 

Nationens teaterbibliotek

Ett sent tillägg i katalogen. Så här alldeles i slutspurten av arbetet, är nationens Teaterbibliotek. Den trevliga lilla samlingen småskrifter består av tidstypiska små teaterstycken som var omåttligt populära, och samlades ihop främst under andra halvan av 1800-talet. Nationens teatersällskap tycks, även efter Teaterbibliotekets innehåll att döma, ha blomstrat som mest under 1860- och 1870-talet, vilket även bekräftas av att nationen vid en turné i hembygden 1864, hade inte mindre än åtta pjäser på teaterrepertoaren!

De många småskrifterna är samlade i sju enkla pappkapslar med tryckta ryggtiteletiketter, numrerade 6-12, och alfabetiskt ordnade efter titel, F-S. (De fem första har tyvärr inte kunnat påträffas, och sannolikt torde även minst en kapsel funnits för T-Ö.).

SNNTB

Om någon därute sitter på en kapsel, eller vet var de saknade kapslarna finns, kanske någon gammal teaterdirektör, hör gärna av er till mig.

Till kapslarna finns även en ofullständig handskriven förteckning i ett brunt halvklotband med titeletikett ”Förteckning öfver Teaterbiblioteket 1899”. Samlingen har förvaltats av nationens teater- och spexgrupper, och i egentlig mening ej förrän nu ej ingått i biblioteket. De flesta småtrycken bär också genomgående spår av flitigt nyttjande och har oftast minst sagt odiskreta anteckingar om att de hör till Teaterbiblioteket i bläck på omslaget eller titlebladet.

Teaterskrifter

 

Brådmoget läshuvud i Linköping införskaffar klassisk europeisk bestseller

Lapponia

1673 trycks denna första upplaga av Uppsalaprofessorn Johannes Schefferus Lapplandsskildring:

Lapponia id est, regionis lapponum et gentis nova et verissima descriptio. In qua multa de origine, superstitione, sacris magicis, victu, cultu, negotiis lapponum, item animalium, metallorumque indole, quæ in terris eorum proveniunt, hactenus incognita produntur, & eiconibus adjectis cum cura illustrantur.

Frankfurt, ex. officina C. Wolffii typis J. Andreæ, 1673. 4:o.

Arbetet får ett kraftigt genomslag runt om i Europa och trycks i flera upplagor på flera språk. Intresset för den nordliga ödemarken och samernas kultur var stort, ämnet spännande och exotiskt.

LapponiaT

Bibliotekets exemplar har, som även kan ses på titelbladet, tillhört Georg Drake av Hagelsrum (1693-1765), som var kapten vid Skaraborgs regemente och levde sina dagar i Horn i södra Östergötland.

Därefter har har boken hamnat i Linköping och införskaffas av en tolvårig brådmogen gosse som placerats hos sin morbror i Linköping för att gå i skola där. Han har redan författat en roman, tillgodogjort sig flera av de nordiska klassikerna, och på egen hand lärt sig tyska ur Pufendorfs Einleitung zu der Historie der vornehmsten Reiche und Staaten. Tre år senare skulle han lämna Linköping, flytta till Uppsala och påbörja ett av den svenska litteraturhistoriens främsta författarskap.


PL

Senare har boken passerat Per Erik Bergfalk, som också var bibliotekarie på nationen 1825, innan den hamnat hos makarna Anna och Hjalmar Kempff*, som 1916 lät donera en betydande del av sin boksamling till biblioteket.

________________________

*Hjalmar Kempff (1834-1915) skrev in sig vid nationen 1854, blev senare lärare i Norrköping och därefter lektor i Gävle. Hans livslånga intresse för nordisk historia, runskrifter och språkväsen resulterade i en imponerade bok- och arkivsamling som efter hans död förutom till nationen hamnade i bl.a. Uppsala universitetsbibliotek.

En riktig liten hembygdsvolym (för sörmlänningar)

1263

Denna lilla volym rymmer tre arbeten från tidigt 1600-tal, samtliga författade av den svenske historikern Johannes Messenius (1579-1636). Det fina bandet, om än att det blivit lite smutsigt under de 400 år det använts, är gjort av återanvänd pergament med rester av en tidigare handskrift (sannolikt 14-1500-tal) i svart och rött.

De tre böckerna är:

Sveopentaprotopolis, seu Exegesis de quinq’ primariis, & antiquissimis Svecorvm, Gothorvmq. Emporiis, Vbsaliâ, Sigtoniâ, Scarâ, Bircâ, & Stocholmiâ, ex pervetustis regni monimentis nunc concinnata, & priscæ conformiter veritati, in gratiam Suecanæ vetustatis amantium, publicæ potestati.    Sthlm, 1611.

Ett av de första geografisk-topografisk arbetena om Sverige. Messenius har valt att beskriva våra viktigaste städer, d.v.s.: ”Ubsala, Sigtuna, Scara, Biörcköö och Stockholm”.

Tumbæ veterum ac nuperorum apud sveones gothosq’ue regum, reginarum, ducum, aliorumque heroum et heroidum, nunc ex vetustatis cryptâ, in gratiam superstitum consanguineorum, & antiquitatis amantium oblestamentum erutæ, atqùe publico conspectui consecratæ.    Sthlm, 1611.

Ett stycke svensk historia, med inriktning mot vissa personer. 1700-talshistorikern C.G. Warmholtz kallade det ”Ett ofulkomligt och felaktigt arbete”.

och

Amphitheatrvm. In qvo inclytæ Gvstaidvm prosapiæ genealogiam, ab Adamo continuâ deriuatam scaturigine. Atq; præclara cvivslibet Svetici, Gothiciqve in patria regis, & gubernatoris facinora, secundum chronicon clarissimi viri, d. Iohannis Magni, disticho compræhensa, velut Suecanæ spectacula maiestatis.    Sthlm, 1610.

…där Messenius i Johannes Magnus anda nedtecknar den svenska kungalängden (fram till Karl IX) från den bibliska figuren Magog.

1263-B

Men det intressanta, som vanligt, är hur denna bok vandrat mellan ägare i Södermanland, i synnerhet i Strängnäs. Ett flertal namnteckningar och ägaranteckningar står att finna såväl längst bak som på främre pärmens insida samt titelbladet (bilden).

Den tidigaste ägaren (som har sitt namn antecknat i volymen i varje fall) är Israel J. Grubb (1595-1634) som var hovpredikant och senare kyrkoherde i Floda och i Torshälla. Därefter har boken vandrat till Samuel Månsson Agriconius (1639-1702) som gick i skola i Nyköping och Strängnäs, blev svensk diplomat och ämbetsman samt handsekreterare hos Magnus Gabriel De la Gardie. Han adlades Åkerhielm 1679. Sen är det oklart var boken befunnit sig, men den dyker upp igen  Södermanland 1743, nämligen hos kyrkoherden i Hölö, Andreas E. Fors (1710-61). Därefter landar den hos Carl Gustaf Barkman (1725-99) som var domprost i Strängnäs och bl.a. sammanställde en tryckt förteckning över domkyrkobibliotekets boksamling 1776. Därefter är det glapp, men boken dyker upp igen hos Anders Olof Berglund (1833-87) som var född i Strängnäs, men fastnade i Uppsala efter studierna och bl.a. startade ett boktryckeri. En riktig Södermanlandsbok!

P.S. Såväl Andreas E. Fors som C. G. Barkman som A. O. Berglund har varit medlemmar av nationen. Den sistnämnde, som också är den som skänkt boken till biblioteket, blev hedersledamot 1873 innan han valde att för egen hand avsluta sitt liv 1887.

Praktfullt exemplar av The history of the decline and fall of the roman empire.

Det var ett ett tag sedan jag stötte på något som var extra anmärkningsvärt vad gäller provenienser eller kopplingar till nationens historia (om man undantar ett ex av Gourgauds Fälttåget år 1815 som sannolikt tillhört den svenske krigshjälten och krigsministern Bror Cederström). Men nu när en av bibliotekets finaste sviter idag fotograferats kan jag inte undanhålla den från er. Att det dessutom rör sig om ett av världshistorieskrivningens mest klassiska verk gör inte saken sämre:

Gibbon

Här är alltså ett komplett exemplar av Edward Gibbons The history of the decline and fall of the roman empire, i Baselupplagan från 1789 i fjorton delar, där de två sista delarna utgörs av ”Notes to the six first/last volumes”. Exemplaret är praktfullt bundet i halvfranska band med alrotsmarmorerade pärmpapper och slösande rikt guldornerade ryggar. Det är sannolikt även det påkostade utförandet som gjort att detta exemplar av detta standardverk nötts så förvånansvärt lite.

Edward_Gibbon

Edward Gibbon (1737-94) föddes i London som enda barn, och skickades till Oxford i femtonårsåldern ”där han stannade i fjorton månader, enligt egen utsago, utan att företaga några studier alls.” Han kom så småningom att flytta till Frankrike och företog en resa till Rom 1764, under vilken han bestämde sig för att skriva det romerska rikets historia.
The history of the decline and fall of the roman empire utkom första gången 1776-88 i sex delar. Det följdes omedelbart av nya upplagor. Första upplagan är idag en kostbar sak för boksamlare att införskaffa, men misströsta inte, verkets innehåll anses hålla sådan kvalitet att det fortfarande ges ut i nya upplagor.

”among the most magnificent and ambitious narratives in European literature”

”the undisputed masterpiece of English historical writing”

Köp ditt eget exemplar här, t.ex.

 

Mums-mums för orientalistikfantasten!

Erpenius

Här är titelbladet till en liten oansenlig volym i biblioteket. Boken är den holländske orientalisten Thomas Erpenius Grammatica arabica i en upplaga från 1636. Boken är flitigt studerad och full av marginalanteckningar och fläckar. Även titelbladet är som synes av bilden fullklottrat med anteckningar från tidigare ägare.

Längst ned står det ”Gifven till Södermanländska Nations Bibliotheque i Upsala af Carl Fredric Rudbeck, till åminnelse af dess salige professor Jacob Jonas Björnståhl. Upsala d. 20 april 1784.” Och ovan finner vi även Björnståhls namnteckning, skriven – inte särskilt modest – tvärs över hela titelbladet. Ovanför till vänster har han även antecknat, om jag utläser det hela rätt från latinet och handstilen, att han generöst fått boken av professor Christoffer Clewberg.

Christoffer Clewberg var professor i orientaliska språk vid Uppsala universitet, och även rektor för universitetet under hösten 1773. Han var lärare till just Björnståhl, som kom att räknas till 1700-talets betydande orientalister och reseskildrare. (Hans stora reseskildring från Frankrike, Italien, Schweiz, Tyskland, Holland, England, Turkiet och Grekland gavs ut i sex delar efter hans död och återfinns också här i biblioteket.) Björnståhl var kurator här på Södermanlands nation 1763-64, vilket förklarar Rudbecks formulering ”dess salige professor”.

Bara detta nog är i sig tillräckligt spännande. Att denna arabiska grammatik tillhört två av de främsta orientalisterna under det svenska 1700-talet. Men det är inte nog ändå. För ovan och strax under till vänster efternamnet i Björnståhls namnteckning finner vi en annan handstil och ett namn. Nämligen Petrus Aurivillius. Anteckningen är daterad 1659. Och det är Aurivillius som står för de många anteckningarna inne i boken också.

ErpeniusExcerpt

Petrus Aurivillius var professor i logik och metafysik, från 1674 även i grekiska samt extra ordinarie professor i teologi. Han var en av de stora anledningarna till att Cartesius/Descartes filosofi inte slog igenom vid Uppsala universitet förrän betydligt senare än i större delen av Europa. Aurivillius var även han, liksom Clewberg, rektor för universitet under en kortare tid.

Den Carl Fredrik Rudbeck, som så generöst donerat boken till biblioteket, reste tillsammans Björnståhl under dennes långa resa i Europa och Turkiet (se ovan). Björnståhl testamenterade en stor del av sitt bibliotek och övriga papper till Rudbeck. Den större delen av dennes kvarlåtenskap i form av anteckningar och böcker, däribland då alltså även större delen av Björnståhls, auktionerades ut och hamnade i Lunds universitetsbibliotek. Men alltså inte denna lilla volym.

Ja. Se där ett verkligt guldkorn för den som intresserar sig för den svenska orientalistikhistorien.

P.S. Jag har inte helt lyckats tyda Aurivillius anteckning (se förstoring ovan), som sannolikt handlar om vem han fått boken av. All hjälp med uttydning tas tacksamt emot. I synnerhet namnet ”Joh. La[…]borg”. Någon som vet vem denne kan vara?